Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i Ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Syfte: Syftet var att undersöka om och i så fall hur ackommodativ facilitetsträning, med +/- 2,00DS-flippers, under en vecka, påverkar ackommodation, vergens och binokulärseende.Metod: I studien undersöktes 17 försökspersoner mellan 20-30år. Av dessa fick 3 försökspersoner avbryta medverkan på grund av olika skäl. Försökspersonerna ombeddes att sitta på 2 synundersökningar, varav en före och en efter ackommodativ facilitetsträning. Undersökningarna inleddes med ett objektivt refraktionsvärde, följt av en anamnes. Därefter utfördes en binokulär synundersökning tillsammans med binokulära mätningar, varav en mätte den ackommodativa faciliteten.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Analys av värsta fallets respons tid av CAN meddelanden..

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är:? Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar?Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning.Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som spelare säger något ska du få olika känslomässiga respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika respons ju fler gånger du säger samma sak..

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv respons än de utan emotikoner..

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.